2003 lanserades Skype och videosamtal började spridas drivet av webbkameror och bredband. 2015 lanserades Kry. Det gav hälsovården ett 12 års försprång att sätta standarden för vård på distans. Det skedde dock inte. Istället har hälsovårdssektorn saknat innovationstakt, inte minst inom digitalisering. Idag klagar många på de så kallade nätläkarna, när vi istället bör fokusera på att leda innovation inom hälsovård, där politiker behöver sätta ramarna för ersättning och ekosystemet inom vården så att långsiktigt hållbar innovation stimuleras.
Många klagar på de så kallade “nätläkarna”. Är det digifysiska Region Dalarna som erbjuder videosamtal i sin app Min vård? Är det digifysiska Kry som ofta står i skottgluggen? Eller är det digifysiska Doktor24 som också bygger och driftar plattformar för distansvård till ett stort antal regioner?
Mitt förslag är att klaga mindre och leda mer. Om du leder så formar du den standard du tror på. Om du inte leder så kommer du behöva ta konsekvenserna av någon annans ledarskap. Vem leder innovation inom hälsovård i Sverige? Region Västergötland? Södertälje Sjukhus? En sjuksköterska i Västernorrland? På vilket sätt premierar ersättningssystemen innovation? Idag saknas ett tydligt ägarskap och en tydlig strategi för innovation inom svensk hälsovård. På grund av detta tog vi inte tillvara på videosamtalstekniken när den kom med start 2003, och nu klagar vi 17 år senare på att bolag som Kry ger människor smidigare tillgång till vården vilket många verkar vilja ha och faktiskt förtjänar. I 12 års tid innan Kry lanserades 2015 har svensk hälsovård stått inför ett val:
Alternativ A: När människor är sjuka vill de sitta flera timmar och vänta bland en massa andra sjuka människor.
Alternativ B: När människor är sjuka vill de ligga hemma i soffan och läsa tills det är deras tur.
I 12 års tid gissade nästan 100% av vården A, trots att vi i 12 års tid har kunnat testa och utveckla både A och B.
En sak som alla människor över hela världen verkar vara överens om är att saker förändras. Av det följer att den långsiktigt hållbara strategin är att lära sig saker minst lika snabbt som världen förändras och omsätta lärdomarna i innovation. Vi behöver kunna förklara hur den datadrivna innovationsstrategin ser ut för att:
- Hitta nya idéer – Var hittar vi nya idéer, stora som små? Var identifierar vi nya tekniker såsom möjligheten till videosamtal? Vilka organisationer runt om i världen ska vi inspireras av?
- Testa nya idéer – Av de idéer vi hittar, hur ser beslutsprocessen ut för vilka vi ska testa? Hur avgör vi om testen blir framgångsrika eller ej? Är vi datadrivna i våra beslut eller tycker vi bara?
- Skala nya idéer – Hur skalar vi snabbast och mest effektivt nya idéer som visat sig framgångsrika? Detta verkar vara en stor akilleshäl inom svensk hälsovård då det finns många piloter men ingen tydlig process för att anpassa exempelvis ekosystem och ersättning till de mest framgångsrika piloterna så att de kan skalas.
Hur ser denna process ut för svensk hälsovård och vem har ansvaret för att det sker?
Nästa stora teknologi som kommer transformera hälsovården är AI och maskininlärning. Exempelvis har studier indikerat att maskininlärning kan öka tidigt upptäckande av cancer från i värsta fall 38% till 99% (ref). Hur ser innovationsprocessen ut som gör att vi inom 3 månader pilotar detta och skalar det till 100% av sjukhus i Sverige? Vilken upptäckandegrad får du på ditt sjukhus? Vet du ens? Vet de ens? Experimenterar ditt sjukhus, din region, din vårdavdelning och du med maskininlärning? Eller kommer vi även här vänta 12 år och låta andra aktörer sätta agendan och titta på när politiker regulatoriskt försöker springa ikapp?
Grundproblemet är inte nätläkare. Många av dem investerar i innovation som kommer komma många medborgare till nytta. Det skulle förvåna mig om en enda av dem har positivt kassaflöde, dvs de investerar i innovation och utveckling av vården. Grundproblemet är avsaknad av en innovationsstrategi för svensk hälsovård. Om du arbetar inom vården, istället för att klaga på nätläkare, avkräv av politikerna en långsiktigt hållbar innovationsstrategi för svensk hälsovård.
Ett par exempel på vad den stundande innovationsstrategin kan titta på:
- Automatiserad digital anamnes och triagering – Det sparar pengar men bygger också en stark databas för forskning och utveckling.
- Integrerade automatiska beslutstöd och uppföljning av best practice – Minimera interindividuella behandlingsskillnader som inte baseras på evidens och best practice.
- Användning av maskininlärning inom många delar – Här handlar det om människa + dator, inte enbart dator, och inte enbart människa.
- Patientcentrerad vård för multisjuka äldre – Multisjuka äldre utgör majoriteten av kostnaden inom vården. Gå från en insatsbaserad vård till en patientcentrerad vård för dem.
- Från reaktiv sjukvård till proaktiv hälsovård – Här finns det näst intill oändligt med innovation kvar.
Visst är det roligt och spännande vad mycket relevant innovation vi kan ta till svensk och global hälsovård? Jag vet att många inom vården vill detta men ofta upplever sig vara fast i ett system som inte gör det lätt att innovera. En stor eloge till er som innoverar trots att det är tufft. Tack.
Det vi behöver göra framåt är att transformera ledarskapet av hälsovården och möjligheterna för alla att vara med och innovera.
Låt oss klaga mindre och leda mer. Det kommer alla att vinna på. Stort tack.
Om jag var politiker 