Om jag var politiker skulle jag skapa en gemensam definition för hur vi vet om samhället blir bättre.

I Sverige jobbade vi ca 8,3 miljarder timmar förra året*. Det är en hel del. Min fråga är: Med vilket mål? Vad är det vi försöker skapa med alla dessa timmar? Vad är det vi kämpar för?

Idag är målen med vårt samhälle en väldigt fragmenterad bild som behöver diskuteras och tydliggöras. Anledningen till att en person kan säga att Sverige blir bättre, och en annan person kan säga att Sverige blir sämre, är att vi saknar en gemensam bild av vad vi menar med bättre och sämre. Vi vet inte vilket samhälle vi ska bygga helt enkelt. Det här är ett väldigt allvarligt problem, därför att när vi inte vet åt vilket håll vi ska springa så kommer vi inte heller att använda våra gemensamma resurser på ett klokt sätt.

Det finns många olika saker vi kan välja att försöka uppnå i samhället. För att ge några exempel:

  • Ekonomisk tillväxt: Detta har vi historiskt sett mätt i Bruttonationalprodukt (BNP), vilket är ett mått som mest tar hänsyn till ren produktion, vilket gör det väldigt trubbigt. Exempelvis kommer en minskning av materialåtgång som gynnar miljön att missgynna BNP, medan något som använder mer material och är sämre för miljön kommer ha en positiv inverkan på BNP.
  • Fysisk hälsa: Saker som barnadödlighet, livslängd, inläggningar på sjukhus osv. Här finns det många mått att titta på, och den generella bilden är att världen enligt många mått på fysisk hälsa blir bättre och bättre.
  • Mental hälsa: Saker som depression, ångest, självmord, stress osv. Men också övergripande grad av välmående. Här ser vi i många fall en försämring av samhället. I vissa fall en kraftig sådan.
  • Kunskap: PISA resultat, utbildningsnivåer och andra faktorer länkat till kunskap.
  • Entreprenörskap: Antal nystartade företag per person, antal företag som blir stora osv.
  • Miljöpåverkan: CO2 utsläpp och andra miljöfaktorer.
  • Innovation: Global Innovation Index, antal nya jämfört med utgående patent.
  • Jämställdhet: Mellan kön, kulturer, handikapp, oliktänkande osv. Här har vi kommit en bit på väg inom vissa områden och har långt kvar inom andra.
  • Demokrati: Grad av korruption, medbestämmande osv.

Det vi behöver göra skillnad på är saker vi vill uppnå, och underliggande mått som kan ge en indikation på om vi är på väg åt rätt håll eller ej. Ett exempel: Fysiskt välmående är något de flesta skulle hålla med om att vi vill uppnå i samhället, dvs vi vill att allas kroppar ska må bra och vara välfungerande. Det är målet. Det finns många olika underliggande sätt att mäta detta på, exempelvis:

  • Antal sjuka i olika sjukdomar.
  • Antal skadade i olika olyckor.
  • Mängden krämpor av olika slag.
  • Tid till tillfrisknande från att du varit sjuk eller varit med om en olycka av något slag.
  • Graden av rörlighet du återfår efter en olycka.
  • Mängd över/undervikt.
  • Styrka och kondition.

Ingen av dessa faktorer är i sig självt vad vi vill uppnå, men tillsammans bildar de en idé om vårt fysiska välmående i befolkningen. När flera olika faktorer kombineras kan vi skapa olika typer av index som kan bli mer välbalanserade än enskilda mätetal som BNP.

En sak som är väldigt viktigt att komma ihåg när det gäller att sätta och mäta mål: Inga mätningar är 100% korrekta. Inga. Det är dock inte vad det handlar om. Vad det handlar om är att över tid mäta mindre och mindre fel, men vissa fel kommer alltid finnas på olika sätt. Att mätningar aldrig är 100% korrekta får dock inte stå i vägen för att definiera och mäta det vi faktiskt vill uppnå med samhället, vilket det tyvärr gör ibland. När jag exempelvis bollar idén att mäta vården på det vi faktiskt vill att vården ska leverera, dvs välmående, så får jag ofta höra om hur svårt och komplext det skulle vara. Som om det skulle vara en anledning till att inte ta sig an uppgiften. Självklart är det svårt, men det gör det inte mindre viktigt. Hade det varit lätt hade vi kanske redan gjort det. Vi behöver sluta gömma oss bakom ursäkter som att saker är svåra och istället ta oss an det som är viktigt för vårt samhälle, och en sådan sak är att bestämma oss för vad vi vill uppnå, och börja se om vi kan mäta det. Flera länder börjar fundera i dessa banor, och även Sverige behöver göra det.

Tänk om vi skulle kunna ha en plats som är fritt tillgänglig för alla där vi faktiskt redovisar resultaten av hur det går för Sverige. HurGårSverige.se eller liknande. Där alla kan följa vilket samhälle vi tillsammans skapar, och där vi kan gräva djupare inom områden som intresserar oss. Tänk vilka mer välinformerade samtal det skulle kunna skapa, och vilket samhällsengagemang det skulle kunna låsa upp för många.

Min rekommendation är att vi sätter ihop en grupp som inte arbetar med en 5 års utredning, utan som börjar experimentera med detta på ett mer flexibelt sätt. Tänk om de på 6 månader skulle kunna skapa första versionen av HurGårSverige.se för att sedan ständigt arbeta med att förbättra detta sätt att sätta värderingar, mål och mäta dessa över tid? Det skulle tvinga fram mer nyanserade samtal kring vad vi faktiskt kollektivt vill uppnå med vårt samhälle, och även driva ägarskap då det skulle bli svårt för oss alla att bortse från datan som visar hur det går.

Så, hur går Sverige? Ingen vet idag eftersom vi inte har en gemensam definition av framgång. Men vi skulle kunna ha. Om 6 månader. Om vi vill.

 

* Beräkning: 1 474 arbetade timmar/år (källa) gånger antal personer i arbetsför ålder, ca 5,65 miljoner utifrån en försörjningskvot på 77. Detta är inte en exakt beräkning då den inte tar hänsyn till arbetslöshet och deltidsarbete å ena sidan, och arbete efter pensionsåldern och innan 18 års ålder å andra sidan.

Dela en tanke

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s